Där det händer och tiden som står stilla.
Egentligen så händer det inte så mycket och det har inte hänt så mycket heller. Tiden står ibland stilla och ibland så händer det flera saker samtidigt. Men mest så solar man när vädret tillåter, promenerar en gång per dag minst, träffar fina vänner, läser och lyssnar på radio. Känns rätt fint och skönt.
Imorgon så åker min finaste vän till Frankrike och jag kommer att sakna henne, mycket. Om ungefär två veckor så får jag veta vad jag ska göra och bo i höst. Fast jag tänker att försöka låta bli att tänka på det, det känns fortfarande avlägset och som att det kommer att vara juni för alltid.
Imorgon så åker min finaste vän till Frankrike och jag kommer att sakna henne, mycket. Om ungefär två veckor så får jag veta vad jag ska göra och bo i höst. Fast jag tänker att försöka låta bli att tänka på det, det känns fortfarande avlägset och som att det kommer att vara juni för alltid.
Slutet och början.
Imorgon så är det en vecka sen. Med pirr i magen och en klump i halsen så drack vi champange och åt jordgubbar, gjorde oss studentfina och åt den sista lunchen tillsammans med lärare och en massa vemod och klockan tre så sprang vi ut, skrikandes, skrattandes och sjungandes. Världens lyckorus. Ett lyckorus som jag önskade att jag skulle känna för alltid.
Men som allt annat så hade även studenten sitt slut och nu sitter jag här. Lite tomt, men samtidigt så känner jag mig inte allt för ledsen. Trots att jag redan på fredag kommer att säga hejdå till den första vännen som flyttar så känns det som att det här är början på något nytt och då kan man inte vara ledsen.
Istället så tänker jag se på den här tiden som nästa kapitel i mitt liv där jag tar med mig det bästa från det gamla och möter allt nytt med lite pirr i magen.
Men som allt annat så hade även studenten sitt slut och nu sitter jag här. Lite tomt, men samtidigt så känner jag mig inte allt för ledsen. Trots att jag redan på fredag kommer att säga hejdå till den första vännen som flyttar så känns det som att det här är början på något nytt och då kan man inte vara ledsen.
Istället så tänker jag se på den här tiden som nästa kapitel i mitt liv där jag tar med mig det bästa från det gamla och möter allt nytt med lite pirr i magen.
Livet.
Lever i dekadens med fina vänner, njuter av stunderna innan allvaret och känner puls.
Det här är det bästa.
Det här är det bästa.
